ISO

ISO är det som bestämmer hur ljuskänslig sensorn i kameran ska vara (alternativt ljuskänsligheten på filmen i analoga kameror). Ett lågt ISO kan resultera i att bilden blir ganska mörk om det inte är ljust när man fotar. Om man i stället använder ett högre ISO så blir bilden ljusare, men det brukar även bli en hel del brus i bilden. Hur många olika ISO man kan välja mellan skiftar lite mellan olika kameror, och vissa kameror hanterar även bruset vid högt ISO bättre än andra.

Här är några exempelbilder, för att se skillnaden bra så använde jag bara samma slutartider och bländare hela tiden (en slutartid och bländare för bilderna över parkeringen, samt en slutartid och bländare för bilderna på stolen).

ISO 100
Här använde jag ett väldigt lågt ISO. Ljuskänsligheten är väldigt låg, vilket resulterade i väldigt mörka bilder på grund av att jag hade väldigt kort slutartid. Om man använder  så räcker låga ISO-tal som 100 eller 200 när det är ljust. Använder man för låga ISO-tal när det är mörkt och man inte använder långa slutartider så kan bilden bli svart.

ISO 200
ISO 200 ger en lite högre ljuskänslighet, vilket även resulterar i en ljusare bild.

ISO 400
Med ISO 400 så blir bilden ännu ljusare.

ISO 800
Ett ISO som inte är så jättehögt utan är lite mittemellan kan vara bra att använda när det finns en del, men ändå begränsad belysning.

ISO 1600
Det börjar bli en del brus i bilden vid 1600, men det kan ändå vara bra att använda när man vill ha en skarp bild trots dåliga ljusförhållanden.

ISO 3200
Vid ISO 3200 blir bilden väldigt mycket ljusare än vid de låga talen. Däremot kan bilderna bli väldigt brusiga när man kommer upp till så här höga tal. När man ska fotografera i mörker och inte vill eller kan använda blixt så kan det även vara bra, speciellt om man tex vill undvika rörelseoskärpa orsakad av långa slutartider. I vissa sammanhang kan bruset även utgöra häftiga effekter. Om man använder ett för högt ISO när det är ljust så kan bilden däremot bli vit.